Åker i godan ro på motorvägen, E18. Då bilen plötsligt saktar ner. Börjar sen varva upp motorn. Känns inte bra.
Jag åker av och vänder tillbaka.
Den lägger av. Jag får igång den igen. Den lägger av.
Så håller den på.
Jag funderar på om det kan vara en ispropp...stannar i ett samhälle...slut på K-sprit.
Så den hackiga färden får fortsätta sakta framåt.
På tomgång varvar bilen upp i 3500 varv och sen dör den.
En aning skumt!

Fick ringa efter min syster. Hon köpte K-sprit och kom.
Det hjälpte inte!

Tiden ute för skolan.

Så den står där den står.
Pappa ska bogsera hem.
Men då går pappas bil sönder. En dieselslang (eller vad det nu var) hade gått sönder.

Är det så ovanligt med drag idag?
Min hjälte P erbjöd sig att hämta mig och sen bogsera hem bilen, efter jobbet.
Du är ju för underbar!  :D

Då ringer det på dörren. Utanför står lillebror och vill ha bilnyckeln. Ska hämta svågerns bil i Mtorp och så skulle han och nån hämta bilen.

Så P kunde avsluta jobbet och bara njuta av helgen istället för att undsätta mig.

Jag missade handledningstillfälle i Uppsala och nått Italienskt med R. Typiskt! Miss med handledningen men en raincheck på det italienska.

Nu blir jag strax hämtad. Ska iväg och köpa kinamat och "tröstäta" lite :)

När jag går, står och ska resa mig ömmar mina lårs insidor. Det gör riktigt ont. Oj, aj,. oj..vilken träningsvärk jag har.

Och de tvärgående magmusklerna och de små musklerna på sidan av bröstkorgen...oj, aj, oj, det gör ont.
Det ömmar och gör så grymt skön ont över hela kroppen!

Jag gillar träningsvärk!
Kanske lite knäpp...men jag gillar det!

:*

Har kalas, eller det blir middag, nästa helg. På söndag kväll. Idag, som egentligen borde varit min kalasdag, så firades mitt kusinbarn. I min familj/släkt så sprider vi inte ut födelsedagarna, vi klumpar ihop dem.
Så känner man att man ingår i min familj (vi är något vidlyftiga med just det begreppet) så är man välkommen vid kl 17. Hör av dig först bara, så jag vet att maten räcker ;)

Och då gäller ju också det som står nedan, dvs önskelistan :)
Skickade ut ett sms till familjen om min önskelista. Den blev något modifierad då jag ju fick min el fixad av vännens pojkvän. Galant!

Jag önskar mig:
- Steppmaskin
- Massage
- Ansiktsbehandling
- Zonterapi
- "Chips" - skål
- "Popcorn" - skål
- Presentkort på Intersport

Fantasieggande eller hur? ;)
Och värdering i fallande ordning.

Så jag vet att jag får en Stepper :)
Eventuellt ett presentkort på Intersport också..hi hi hi.. Familjen går alltid ihop och köper det man verkligen vill ha. Oavsett vad...nästan.

Skålarna ska jag ändå köpa själv, när jag typ är i en affär med sådana. Det är ju så för det mesta, att det man vill ha det köper man själv ju.
Och det andra det får jag den 28e, på SPA :P

Finns några enkla levnadsregler, eller egentligen är det väl mer ett förhållningssätt.
Jag tycker att det gör mina val och vägkorsningar enklare att hantera.

REnsa bort:

* Grummliga värderingar/fördomar
Tänk efter. Vad tycker JAG egentligen? För vem gör jag det här?
Det är du själv som ska leva med dina val, tankar och tyckanden.
Och du inse...alla har vi fördomar - om både det ena och det andra. Det gäller bara att acceptera det och försöka göra nått åt det.
Och alla värderar andra människor och deras handlingar, bara att acceptera och vända det. Testa att "vända på steken" - du kanske lär dig nått ;)

*Vänner som suger energi
Omge dig med personer som fyller dina behov, bekräftar dig kravlöst och tycker om dig för den du är - personer du kan vara dig själv med.
Det är bättre att ha ett fåtal vänner man njuter av, än många kompisar man lider av.

*Ovanor/överdrifter
Vad är syftet med det du gör? För vem gör du det? Hur kan du göra det annorlunda? Fyller det verkligen ett behov? Det finns inget bra som inte kan bli bättre. Allt annat kan du göra dig av med. Ovanor är svåra att bryta, men värda ansträngningen!

*Gnäll och självömkan
Ingen annan än du själv kan förändra den du är och den situation du befinner dig i. Är du inte nöjd med dig själv kommer ingen annan heller vara det! Livet är inte nyckfullt eller orättvist - livet blir vad DU gör det till!
Och du...ingen annan kan leva ditt liv åt dig!

"Jag har valt att först ge en kort sammanfattning av utvärderingsplanen. Utvärderingsobjektet är taget ifrån ett av utvecklingsområdena på min förskoleenhet.  Jag valde processutvärdering då jag vill ha stöd för en utveckling av verksamheten genom resultatet av utvärderingen. Sedan presenteras planen så som jag skulle använda den i mitt arbete.

Jag har använt mig av Ove Karlssons sju huvudfrågor som stöd vid utformningen av utvärderingsplanen. Dessa frågor är:

1.       Varför sker utvärderingen?

2.       Vilka kunskaper söks och vilka frågor ska besvaras?

3.       Hur ska bedömningen göras och mot vilka kriterier?

4.       Hur ska utvärderingen utformas, med vilken modell eller design?

5.       Vilka är utvärderarens roller?

6.       Hur förhåller sig utvärderingen till politik?

7.       Hur kommer utvärderingen till användning?

Sammanfattning

Område att utvärdera är planeringstiden. Frågeställningen är hur medarbetarna använder sin planeringstid och vad de anser att den har för syfte. Utvärderare är förskolans ledning – dvs förskolans enhetschef. Utvärderingen sker i enkätform, med anonyma svar. Respondenter är samtliga medarbetare på förskoleenheten, sammanlagt 30 personer. Datainsamlingen sammanställs av enhetens två ställföreträdande enhetschefer. Resultatet presenteras på en gemensam arbetsplatsträff, där eventuella åtgärder diskuteras. Tidsplanen är satt mellan den 8 februari till den 10 maj 2010. Med uppföljning under 2011.

Utvärderingsplan

Problemområde och frågeställning

Ledningens önskemål är att varje schemarad ska ha 2,5 timme planeringstid i veckan. Ett flertal av medarbetarna/ arbetslagen anser att de inte hinner med sin planeringstid och andra att de har för lite planeringstid samt en del som inte tycker att den behövs alls, detta har kommunicerats med ledningen vid flera tillfällen. Planeringstiden är både en verksamhets – och arbetsmiljöfråga, då det kan ge upphov till en känsla av oförmåga och stress när verksamhetens mål inte uppnås.

 I Lpfö 98, vilket också förtydligas i den kommande revideringen av förskolans läroplan, anges riktlinjer för det ansvar som personalen i förskolan har.  De anvisningar man ger beträffande kvalitetsbedömning och utvärdering är att förskolans verksamhet ska planeras, genomföras och utvärderas och detta ska ske i förhållande till läroplanens uppställda mål. Verksamheten synliggörs genom pedagogisk dokumentation, vilken är viktig som underlag i diskussioner kring verksamhetens kvalitet och utveckling samt bedömningen av dessa.

I den kommande reviderade läroplanen förtydligas vikten av att utvärdera förskolans verksamhet för att kunna kvalitetssäkra den samt att förskollärarens pedagogiska ansvar förtydligas och stärks.

Av denna anledning anser ledningen att det är viktigt att planeringstiden lyfts upp och diskuteras. Vilken dess syfte är, hur den kopplas till verksamhetsmålen, vad den används till, när den ligger i schemat och varför samt hur den prioriteras vid yttre störningar; sjukdom, semester, frånvaro i barngruppen, vikarier, etc, och hur den kan förändras/förbättras.

Då det i verksamheten finns två yrkeskategorier, barnskötare och förskollärare, med olika kunskapnivåer och kompetens känns det viktigt att neutralisera frågeställningen. För att få så korrekta svar som möjligt kommer utvärderingen att ske i enkätform. Resultatet av datainsamlingen blir mer allmän och ingen yrkeskategori blir utpekad.

Enkäten skickas ut på förskolornas e-post och besvaras anonymt av respondenterna, via samma e-post som utskicket. Alltså inte på den personliga e-postadressen.

Tidsplan och tillvägagångssätt

Syftet med utvärderingen, metoden samt tidsplanen, presenteras i utvecklingsgruppen den 8 februari och i samverkansgruppen den 15 februari. Därefter presenteras arbetet med utvärderingen för samtliga i personalgruppen på arbetsplatsträffen den 22 februari. Enkäten skickas ut till samtliga respondenter den 23 februari. Svar anmodas ha inkommit till den 1 april.

Datainsamlingen kommer att sammanställas internt, av de två ställföreträdande enhetscheferna, vilka sedan kommer att presentera det för enhetschefen. De kriterier som resultatet kommer att bedömas mot är Lpfö 98s mål samt avdelningarnas lokala arbetsplaner, i vilka Lpfö98s mål har specificerats just för de olika avdelningarnas specifika verksamhet.

På den gemensamma arbetsplatsträff 19 april kommer resultatet att redovisas för personalgruppen, i en powerpoint-presentation. Åhörarkopior delas ut som diskussionsunderlag efter presentationen. Resultatet diskuteras i arbetslagen utifrån Lpfö 98s mål och eventuella åtgärder arbetas därefter fram gemensamt. Detta tar i anspråk två arbetsplatsträffar.

 Utvärderingens resultat följs upp med en ny enkätundersökning efter 12 månader."

Valet av avhandling inför examinationsavgiften blev ”Vad är pedagogiskt ledarskap?” (Lorenzatti, 2008) samt artikeln ”Kvalitetsarbete utifrån ett lärandeperspektiv av Hans-Åke Scherp (2004)och ”Problembaserad skolutveckling PBS En process med fokus på vardagsverksamheten” (Andersson, 2006). Jag började med att läsa Lorenzattis avhandling och fortsatte därefter med att läsa hennes referenser. Då kom jag vidare in på Scherp och fann sen ett arbete kring hans PBS-projekt, av Ewa Andersson.  

Anledningen till att jag valde att titta lite närmare på dessa är därför att ett framgångsrikt kvalitetsarbete i skolan kräver att arbetslag och skolledare har samma mål med verksamheten. Detta innebär inte att det har något gemensamt med de föreställningar man har på central nivå, utan dessa har visat sig ha föga betydelse när lärare och skolledare beskriver betydelsefulla faktorer för utvecklingsprocesser. Skolutveckling för dem handlar om att främst hitta lösningar i vardagssituationen, inte att transformera mål till olika handlingsplaner vilka senare ska utvärderas. (Andersson, 2006, s. 4) Vidare skriver Andersson att uppdraget man har att arbeta utifrån är att skapa förutsättningar för barns och ungdomars lärande och utveckling. Ett sätt att hantera ovanstående föreställning, vilket kan anses som en problematisk utgångspunkt i verksamheten, är att kontinuerligt arbeta med förståelsefördjupande samtal om uppdragets innebörd. Detta för att öka värdegemenskapen och öppna upp för en möjlighet att lära av varandras kunskap och erfarenhet (2006, s. 35).

Efter att ha läst texterna har jag sedan använt mig av dem för att analysera kurslitteraturen. Kunskapensformer: Vetenskapsteori och forskningsmetod (2009), av Britt-Marie Sohlberg och Peter Solhberg, är den enda av litteraturen som jag inte anser att jag har haft användning av vid analysen.

Ewa Andersson (Problembaserad skolutveckling PBS En process med fokus på vardagsverksamheten, 2006) kategoriserar inte in sin studie i kvantitativ eller kvalitativ. I metoddelen, vilken hon kallar ”datainsamlingsmetoden”, går hon igenom hur hon samlat i sin data och hur bearbetningen av denna har gått tillväga. Andersson har använt sig av enkäter, för att samla in data, vilka hon sedan har kompletterat med observationer. Hon nämner inte varför hon valde just enkäter som metod. Mitt antagande av val av metod är bland annat att enkäter sparar in tid, det är lägre kostnader per respondent, man kan göra undersökningen på ett större urval än vid intervjuundersökningar och i ett större geografiskt område, det ger också respondenten en möjlighet att besvara frågorna i lugn och ro samt att frågeformuleringarna är standardiserade, vilket kan ge ett mer lätt tolkat resultat. (Eljertsson, 1996, s. 10f) Nackdelarna är att det kan bli ett större bortfall än vid intervjuundersökningar, Andersson nämner i sin studie att svarsfrekvensen endast blev 43% av olika orsaker (2006, s. 18), en annan nackdel är att ett frågeformulär inte kan innehålla så många frågor och respondenten kan inte heller ställa fördjupande frågor kring det han/hon inte förstår. En annan nackdel som jag ser det är att respondentens identitet inte kan styrkas vid en enkät och att intervjuundersökningen ger möjlighet till mer komplicerade frågor samt följdfrågor (Eljertsson, 1996, s. 11f). Hon har en posivistisk epistemologi på det sätt att hon är mer en extern observatör, resultatet av hennes enkätundersökning blir den samma oavsett vem observatören är (Björklund, 2003, s. 65).

Sammanfattningen av resultatet har Andersson sedan redovisat i tabeller. Detta säger mig att hennes studie är kvantitativ. Detta baserar jag på Åsberg (2006, s. 273) beskrivning av data och där han gör indelningen av hårddata-mjukdata, numerisk (siffror) och icke-numerisk (ord) data ”eller, om det nu ska vara nödvändigt, kvalitativa och kvantitativa data.”

Lorenzatti (Vad är pedagogiskt ledarskap?, 2008) inleder metoddelen (s. 20) med att berätta om hur hon gått tillväga med att samla in material till sin studie, vilken hon påpekar är kvalitativ.

Här menar Rodney Åsberg (2006, s. 277) att det inte finns några kvalitativa metoder, utan att det är den data man får fram och vad den ska användas till som avgör om det är kvantitativt eller kvalitativt. Detta gäller alla forskares sätt att se på och handla i världen, menar han vidare och säger ”Det finns skilda ontologiska och epistemologiska a priori-antaganden som svarar mot frågan vad för slags värld (ontolgi) man söker vad slags kunskap om (epistemologi), men de kan enligt min mening inte på något meningsfullt sätt knytas till eller kategoriseringen kvantitativ-kvalitativ.” (s. 278)

Lorenzatti  har använt sig av intervjuer, vilka har gjorts med föreställningskartor. Hon förklarar metoden ”föreställningskartor” som ett sätt att kartlägga en persons förståelse för ett fenomen. Hon ser här att hon fått en möjlighet att fördjupa sig och kunnat hitta mönster i de intervjuades tankar. Jag tycker mig se en icke- positivistisk epistemologi (Björklund, 2003) i hennes sätt att beskriva sitt förhållningssätt inför metoden.

Descombe (2009, s. 250) skriver att jagets roll är viktig vid kvalitativ forskning och att det är viktigt att författaren får möjlighet att undersöka huruvida hans eller hennes personliga erfarenheter och värderingar spelar in. Läsaren får då också en möjlighet att ha det i åtanke när man gör en bedömning i rimligheten av det författaren gör anspråk på. Detta förtydligar också Lorenzatti  när hon skriver i sin metoddel om sitt förhållningssätt och hur det präglas ”av ett synsätt där dialogen och ömsesidigheten var centrala men där jag som forskare styrde samtalet mot det som jag ville få ökad kunskap om” (2008, s. 23)

Stensmo (2002, s. 23) nämner att det inom skolan och lärarutbildningen har talats mycket om att klyftorna mellan teori och praktik måste överbryggas. Den praktiska vardagen i skolan och forskningens teorier uppfattas av många som skilda världar, samt att de inte har något utbyte av varandra. Denna klyfta överbryggas av Hans-Åke Scherp och hans forskning kring Problembaserad skolutveckling, där han jobbar aktivt med att hitta metoder som för ner teorin på en praktiskt användbar nivå i skolan. Scherp (Kvalitetsarbete utifrån ett lärandeperspektiv, 2004) menar i sin forskning att ”för att kvalitetsarbetet ska leda till utveckling behöver det sättas in i en utvecklingsprocess på skolan. Förståelsen av skolutvecklingsprocessen får därmed stor betydelse för utformningen av kvalitetsarbetet.” (s. 5)

Han säger vidare att ”för att förändringar ska bli bestående behöver de kunna införlivas i den helhet som utgörs av den syn på lärande, kunskap och undervisning som råder på skolan dvs. stämma överens med de egna erfarenhetsbaserade lärdomarna om hur man på bästa sätt bidrar till elevers lärande och utveckling.” (ss. 5-6) 

Litteraturförteckning

Andersson, E. (2006). Problembaserad skolutveckling PBS En process med fokus på vardagsverksamheten. Umeå: Lärarutbildnineng, Institutionen för svenska och samhällsvetenskapliga ämnen, Umeå universitet.

Björklund, M. &. (2003). Seminarieboken - att skriva, presentera och opponera. Lund: Studentlitteratur AB.

Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur AB.

Eljertsson, G. (1996). Enkäten i praktiken. En handbok i enkätmetodik. Lund: Studentlitteratur.

Lorenzatti, S. S. (2008). Vad är pedagogiskt ledarskap? Göteborg: Göteborgs uiversitet.

Scherp, H. Å. (2004). Kvalitetsarbete utifrån ett lärandeperspektiv. Karlstad: Universitetstryckeriet i Karlstad.

Stensmo, C. (2002). Vetenskapsteori och metod för lärar - en introduktion. Uppsala: Kunskapsföreaget i Uppsala AB.

Åsberg, R. (2006). Det finns inga kvalitativa metoder - och inga kvantitativa heller för den delen. i Pedagogisk forskning i Sverige (ss. 270-292).

Jobb igår...en höjdpunkt va lunchbuffe på kina. Mums! Mycket svag för asiatisk mat :P
Direkt efter jobbet slängde jag mig över dammsugaren, hann precis sen kom en kompis över. Det blev vin och närproducerad mat runt hörnet ;) Pizza. Jag orkar inte mer än en halv...men ändå. Fast gott som fan var det! Och det finns en pizza kvar i kylen. Den ska mina barn få till lunch :)

Drack vin och pratade skit till klockan var ett, då fick hon knata hem i kyslan. Det var rätt skönt att krypa ner under filten i soffan och kikak på teve.
Ungarna med kompis hade kagt beslag på min säng och jag kände inte för att klättra upp i deras. De har varsin loftsäng.
Låg bra i soffan.
Men jag var bra seg halv sju i morse, när systersonen kom.
Han var seg och trött så det blev en Scooby-Do film (Tack Nickelodeon!) och jag kunde slumra vidare. När de andra vaknade kunde jag sova en timme till.
Sen har det varit full rusch!

De har lekt SPA...så det ligger menthol-doft från massage krämen i luften. Ingen nästäppa här inte :)

Jag hoppas kunna tigga till mig en fotmassage av någon och borstat hår. Det är skönt! Underbart avslappnande att få håret borstat.
Och nu är det så långt, så det tar ett trag att gå igenom :D

Är stram och "trött" under fötterna...behöver en genomkörare...dags att boka upp sig för en skön fotmassage..mm...

Är seg...ska göra lite kaffe och sen träffa Salander i nån timme. Tröttnar inte på henne eller Blomkvist.

Blev otrevligt väckt på nyårsdagens morgon! Urk! Vilket började med ett sms 05.20. Resten av huset sov fortfarande, så jag välsignade min förmåga att vända på mig och somna om :)
Vaknade framåt kvart i ett - längesen jag sov såå länge!! Vi kände oss lite som tonåringar..he he he...Väckte en massa glada minnen!
Vi var oförskämt pigga!
En skön, lugn start på dagen.
Beslutade mig för att åka med 15.14 tåget hem.
Blev iväg bjuden på middag på kvällen - nice och lagom soft!

SJ däremot...de hade lite annat i tankarna. Och inte är de särskilt serviceminded! Datorer, kommunikation??! Mitt tips: Återgå till kollegieblock och pennor...gärna bläck så ni inte kan sudda ut det någon skrivit!
Summeringen av historien:
Skulle åka med tåget mot Västerås kl 15.14, Sundbybergs station. Meddelades att det var inställt och ersattes med bussar. Det framkom inte från vilken sida av stationen bussarna skulle gå ifrån eller vilken tid. Ett flertal personer ringde ett flertal gånger till SJs information och kopplades även vidare till trafikledningen. Alla fick olika information. Det kom inga bussar, ändå ropades det vid ett tillfälle ut att en buss skulle avgå kl 16.20. SJ meddelade också att bussar hade avgått från centralstationen i Stockholm 15.10, ingen buss kom. Vid ett tillfälle meddelades att en buss skulle avgå ca 16.15 från centralstationen. Det kom inga bussar. Tågen, med avgångstid 16.14 och 17.14 meddelades att de var inställda. Senare fick vi veta att tåget 16.14 hade avgått. Och vi fick sen veta att 17.14 skulle avgå - vilket det gjorde. Vi fick också veta att inga bussar var beställda till oss och vid ett tillfälle berättade informationen att bussar hade avgått, men inte gått förbi Sundbybergs station. MYCKET DÅLIG INFORMATION! Fruktansvärt att det får gå till så här. Det var både barn och äldre personer som skulle åka med detta tåg, avgång 15.14, Örebro, Göteborg. Personerna hade olika destinationer, en hel del hade platsbiljetter och skulle med andra förbindelser.

Texten ovan är från min reklamation av biljetten hos SJ.
Det är på grund av sånt här, jag alltid tvekar och gärna tar bilen när jag ska någonstans.
Är imponerad över A och tålamodet! Märks att hon snackar med en hel del människor per dag. Riktigt proffsigt! :) Jag hade blivit vansinnig efter första samtalet!
Undrar hur det gick för tanten som skulle till Skövde...hennes tåg och bussar hade ju gått förlängesen...hoppas att SJ åtminstone skötte det snyggt!

Vi fick 1a klass kupen på vägen hem och kaffe och smörgås gratis - som kompensation för att ha "missat eller inte kommit med ersättningsbussarna". HA!

Jag hoppade över middagen, fick den istället i en låda och blev hemskjutsad. Trött, irriterad och frusen!
Mumsade i mig tacogratäng, med nachochips, sallad och guacamole ur lådan - zappade en stund på teven...vaknade framåt halv fem snåret... Hade lindat in mig så skönt i filten att jag valde att ligga kvar i soffan - varför överge ett vinande koncept? ;)