Kreativ hjärntrötthet
Hade ett måste...hur kul är det på en skala!?
Spelade inte så stor roll, va tvunget. Jag är dålig på måsten. Inte på jobbet, men i privatlivet.
Och sen med allt strul kring Stor- ska det aldrig ta slut för henne?!
Iallfall, efter en trevlig dag. MYCKET intensiv förmiddag med utbildning i digital diarieföring...ungefär lika spännande som det låter, så blev det en skön fika i lugn och ro alldeles allena idag. Hemma. När barnen ramlat in, såg lika trötta ut som jag kände mig, så tog jag mig för en joggingtur.Det brukar pigga upp :) 6 tunga lufsande kilometer.
Lillasyster hade bjudit över sig på middag, hade med sig sina små, så vi intog mat och fikade på en kaka de bakat till oss. Jättetrevligt! Nyduschad i myskläder och ungarna lekte satt vi å småpratade lite. Sen åkte de hem å då tog vi en skön kvällspromenad. Stor vill gärna promenera lite då och då så att hon håller sig i rörelse....inte mig emot...skön luft och det är jättemysigt att gå en sväng och småprata tillsammans :)
Efter kvällsbestyren blev det hopp i säng för barnen och jag tog itu med måstet!
Skriva kommentarer/diskutera mina två gruppmedlemmars papers. Ogillar skarpt plattformen vi jobbar med, men inget göra åt. Så att navigera och organisera tar sin lilla tid.
Och så funkade inte allt heller....men det hoppas jag löser sig så småningom. Iallafall lyckades jag väl krysta fram nått- som ajg hoppas ska verka något intelligent iallafall:
"Jag har valt att göra en gemensam kommentar/diskussion kring frågeställningarna. När jag läste era paper och frågeställningar så tyckte jag (jag har dock inte kunnat läsa Ing-Maries ena paper-Bartholdsson, men hoppas den kommer på mailen istället) att det var oerhört intressant att vi alla tre hade snarlika tankar och funderingar. Vilka vi har lyft från olika vinklar.
Barnets/elevens delaktighet och inflytande över sitt eget lärande, maktfördelningen mellan handledaren och studenten och kopplingen mellan lärosäte/teorin och skolan/praktiken är tre områden som vi alla lyfter fram och problembaserar i olika frågeställningar. Och de kan alla sammankopplas under rubriken Makt.
Jag tror att det är, precis som både Maria och Ing-Marie har nämnt, viktigt att man lyfter dessa områden och har tanken levande. Hur gör jag? Hur tänker jag kring det här?
Att självkritiskt granska sig själv och sitt arbetslag kan vara svårt och jobbigt, men en bra metod och ett vinnande förhållningssätt i längden, tror jag. När studenten kommer ut till skolan och förhoppningsvis är full av tankar och frågor, ideer, ska jag självkritiskt ta emot det - fortbildning big time! En öppensinnad professionalism. Jag tror också att det bidrar till att kunna hålla isär yrkesroll med det privata, så att rollfördelningen blir tydlig. Då uppstår inte vänskapsrelationer och den privata sfären kan hållas mer avgränsad. Min handledare sa en gång till mig: Va gärna personlig, men inte privat! Och det har jag tagit fasta på och är något jag brukar prata med mina studenter om. Min erfarenhet är att en del studenter behöver få veta att det är "tillåtet" att lämna den privata "ryggsäcken" hemma och att på jobbet/VFUn vara öppen, ny och i en helt annan roll med en tom "ryggsäck" redo att fyllas med positiva tankar och erfarenheter.
Med kritiskt granskande förhållningssätt och tydlig rollfördelning, vilket i och för sig förutsätter att jag är säker och trygg i min yrkesroll som förskollärare och handledare, skapar man en stabil bas för studenten att pröva sina teorier och ideer från.
Makt är spännande, läskigt, positivt, svårt och finns överallt även om en del "väljer" att inte se det just för att då måste man ta tag i det och ta reda på hur man själv förhåller sig till det. Men man måste välja att se det just för att kunna lyfta fram olika frågor, olika ställningstaganden och teorier.
Jag tycker att det vore jättespännande att testa Marias frågeställning "Hur skulle det vara om eleverna fick mer makt över sitt eget lärande?". I realiteten jobba med individuellt lärande efter barnets egna röst och förutsättningar - jag tror att vi måste mer åt det hållet i vågskålen. För att slippa kategoriseringar, som jag tog upp, och för att kunna koppla aktuella frågor och synen på barns lärande, som Ing-Marie nämner, både till praktik och teori måste vi bli modigare i vårt handledande, i våra yrkesroller. Mer direkta, mer sårbara och mer öppna- jag kan, jag vet inte allt, jag vill lära mig av dig!
Den här diskussionen har gett mig mycket tankar och funderingar. Det är jättespännande när andra reflekterar över ens egna frågeställningar. Nya vinklar och sätt att se på ens tankar, från andra än ens eget arbetslag/personallag, är verkligen givande och intressant. Kul få höra hur andra uppfattat ens funderingar! Och nya spännande vinklar att fundera över och ta till sig."
Spelade inte så stor roll, va tvunget. Jag är dålig på måsten. Inte på jobbet, men i privatlivet.
Och sen med allt strul kring Stor- ska det aldrig ta slut för henne?!
Iallfall, efter en trevlig dag. MYCKET intensiv förmiddag med utbildning i digital diarieföring...ungefär lika spännande som det låter, så blev det en skön fika i lugn och ro alldeles allena idag. Hemma. När barnen ramlat in, såg lika trötta ut som jag kände mig, så tog jag mig för en joggingtur.Det brukar pigga upp :) 6 tunga lufsande kilometer.
Lillasyster hade bjudit över sig på middag, hade med sig sina små, så vi intog mat och fikade på en kaka de bakat till oss. Jättetrevligt! Nyduschad i myskläder och ungarna lekte satt vi å småpratade lite. Sen åkte de hem å då tog vi en skön kvällspromenad. Stor vill gärna promenera lite då och då så att hon håller sig i rörelse....inte mig emot...skön luft och det är jättemysigt att gå en sväng och småprata tillsammans :)
Efter kvällsbestyren blev det hopp i säng för barnen och jag tog itu med måstet!
Skriva kommentarer/diskutera mina två gruppmedlemmars papers. Ogillar skarpt plattformen vi jobbar med, men inget göra åt. Så att navigera och organisera tar sin lilla tid.
Och så funkade inte allt heller....men det hoppas jag löser sig så småningom. Iallafall lyckades jag väl krysta fram nått- som ajg hoppas ska verka något intelligent iallafall:
"Jag har valt att göra en gemensam kommentar/diskussion kring frågeställningarna. När jag läste era paper och frågeställningar så tyckte jag (jag har dock inte kunnat läsa Ing-Maries ena paper-Bartholdsson, men hoppas den kommer på mailen istället) att det var oerhört intressant att vi alla tre hade snarlika tankar och funderingar. Vilka vi har lyft från olika vinklar.
Barnets/elevens delaktighet och inflytande över sitt eget lärande, maktfördelningen mellan handledaren och studenten och kopplingen mellan lärosäte/teorin och skolan/praktiken är tre områden som vi alla lyfter fram och problembaserar i olika frågeställningar. Och de kan alla sammankopplas under rubriken Makt.
Jag tror att det är, precis som både Maria och Ing-Marie har nämnt, viktigt att man lyfter dessa områden och har tanken levande. Hur gör jag? Hur tänker jag kring det här?
Att självkritiskt granska sig själv och sitt arbetslag kan vara svårt och jobbigt, men en bra metod och ett vinnande förhållningssätt i längden, tror jag. När studenten kommer ut till skolan och förhoppningsvis är full av tankar och frågor, ideer, ska jag självkritiskt ta emot det - fortbildning big time! En öppensinnad professionalism. Jag tror också att det bidrar till att kunna hålla isär yrkesroll med det privata, så att rollfördelningen blir tydlig. Då uppstår inte vänskapsrelationer och den privata sfären kan hållas mer avgränsad. Min handledare sa en gång till mig: Va gärna personlig, men inte privat! Och det har jag tagit fasta på och är något jag brukar prata med mina studenter om. Min erfarenhet är att en del studenter behöver få veta att det är "tillåtet" att lämna den privata "ryggsäcken" hemma och att på jobbet/VFUn vara öppen, ny och i en helt annan roll med en tom "ryggsäck" redo att fyllas med positiva tankar och erfarenheter.
Med kritiskt granskande förhållningssätt och tydlig rollfördelning, vilket i och för sig förutsätter att jag är säker och trygg i min yrkesroll som förskollärare och handledare, skapar man en stabil bas för studenten att pröva sina teorier och ideer från.
Makt är spännande, läskigt, positivt, svårt och finns överallt även om en del "väljer" att inte se det just för att då måste man ta tag i det och ta reda på hur man själv förhåller sig till det. Men man måste välja att se det just för att kunna lyfta fram olika frågor, olika ställningstaganden och teorier.
Jag tycker att det vore jättespännande att testa Marias frågeställning "Hur skulle det vara om eleverna fick mer makt över sitt eget lärande?". I realiteten jobba med individuellt lärande efter barnets egna röst och förutsättningar - jag tror att vi måste mer åt det hållet i vågskålen. För att slippa kategoriseringar, som jag tog upp, och för att kunna koppla aktuella frågor och synen på barns lärande, som Ing-Marie nämner, både till praktik och teori måste vi bli modigare i vårt handledande, i våra yrkesroller. Mer direkta, mer sårbara och mer öppna- jag kan, jag vet inte allt, jag vill lära mig av dig!
Den här diskussionen har gett mig mycket tankar och funderingar. Det är jättespännande när andra reflekterar över ens egna frågeställningar. Nya vinklar och sätt att se på ens tankar, från andra än ens eget arbetslag/personallag, är verkligen givande och intressant. Kul få höra hur andra uppfattat ens funderingar! Och nya spännande vinklar att fundera över och ta till sig."
Kommentarer
Trackback
