franettfonster

Känner mig miserabelt värdelös. På ett ömt sätt. I smärtsam bemärkelse. Varenda cell i kroppen värker och när jag hostar känns det som att jag går sönder inuti. Undviker hostan så gott jag kan. Värst är nog orkeslösheten...jag är så trött...vill sova hela tiden om jag kunde. Smärtan i muskler och leder gör ju inte att jag rör mig som en gasell direkt....tvärtom! Långsamt och lite ryckigt...och irriterande svag. Tog mig tre timmar igår att städa. Fick hjälp av Liten. Skönt att hon tycker att det är så roligt. For till stan efter present och så iväg med Liten på fest. Skakade som ett asplöv. Prickade in toppen (hoppas jag) med 39.3 inte konstigt att jag frös och var lite dizzy i huvudet! Är nog inte mycket att hurra för här hemm med mig...jag orkar knappt duka.fram än mindre komma på nått fantastiskt att servera. Fick frågan om något behövde handlas... Ingen aning. Jag är inte hungrig...så mat vet jag inte. Efter lite knorrand kom jag på kattsanden.