franettfonster

...blir det inte riktigt som man tänkt sig eller skulle vilja! Flytten är inställd :( Det verkade så bra! Fick upp budet till 200, då gav sig den andra budaren. De ville ha tillträde fr 15 april. Vilket betydde att jag snart skulle vara lånefri, omstart av ekonomi, liten buffert, sambo... En dag varade lyckan! Märkte i fredags att han var dämpad och lite frånvarande. Vi bowlade med syrran, sen käkade vi middag hos oss. Spelade kort, Men han var inte på topp. När vi lagt oss så kom det 'Jag funderar på om vi inte ska vänta med att flytta ihop' Lördagen kändes lite diffus. Jag var något tankspridd...förstörde middagen. Årets första grillning dessutom :-S Glömde köpa ingredienser...och köpte fel. I söndags tog jag upp det igen. Sa att jag och tjejerna är redo för att flytta ihop. Att jag inte behöver köpa in mig i fastigheten om det inte känns bra för honom. Och att det var bra att han tog upp det nu. Vi var överens om det är viktigt att vi är öppna om det vi känner och tänker, för framtida kommunikation också. Annars är det svårt att bygga upp tillit. Igår måndag så ringde han efter lunch. Ingen flytt. Han känner sig inte redo. Okej...jag skulle ljuga om jag Sa att jag INTE redo blev besviken. Men samtidigt...som jag också till honom senare på kvällen. Det är ju viktigt att han ärligt säger hur han känner. Det hade ju inte blivit bra alls om vi flyttat ihop och han hade haft en känsla av tveksamhet. Då hade nog vi fått problem. Fortsätter vi nu som vanligt, så blir vi starkare av det här. Men visst...jag erkänner...nog finns det en liten, liten oros känsla i maggropen. Jag är jättekär, vill så mycket att det här ska funka. Visst...en trädgård, ett eget växthus, hus, sambo, alla under samma tak, kanonekonomi, gemensamma planer...det hade varit underbart! Fast hellre avstår jag det, än att vi hastar fram nått och det blir pannkaka av allt! :-)