Tålamod

I torsdags morse var det så dags...
Ännu en vända til sjukhus och ingrepp.
Båda fötterna och händerna skulle "fixas" denna gång.

We know the drill!

Först emlar (emla= ytlig bedövningssalva)områdena för ingrepen, sen alvedon. Till cafeterian en timme för att det ska verka. Sen träffa doktorn. Känna igenom kroppen. Å sen sätter det igång.


 Noga tvättas områdena först.

Sen ska raringen andas lustgas i ett antal minuter, för att bli avslappnad och att känslan/smärtan ska bli diffus.


Sen sprutas kortison och något annat ämne in i lederna.

Det vrickas, dras och knölas med sprutan...tar någon minu per stick.







Eftersom hon är några kilo tung och min rygg är lite halvdan i formen, så fick det bli rullstol denna gång. Å sen va vi ute på landet där utrymmet är större.
Men innan dess så skulle lilltösen shoppa mobilfodral på netonet.
Och så hade stortös önskat sin lunch på IKEA.

Så det fick bli rullstolsrace :)
Tills stortös tröttnade pga värk och trötthet.
Lilltös va så omtänksam och körde stolen och grejade och hjälpte till vid in och urlastnng av stolen, för att storasyster skulle ha det så bra som möjligt.


Trots smärta och frustration så gör stortösen det bästa och emsta av situationen. Min hjälte vilket tålamod hon har!

Vi hade en riktig myskvll bara hon och jag.
Och i fredags morse, så gjorde vi en brasa...åt frukost länge och kurade under en filt i soffan. Jättemysigt!
Tyvärr så går inte smärtan över i vä hand och rörelseförmågan är ordentlgt inskränkt.
Idag väntar jag mest på att hennes läkare ska ringa å att vi får veta vad detta beror på.
Så ring någon gång!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0