franettfonster

Fick ett samtal från lillebror ikväll.
Han lät ledsen och ville hem. Kunde jag skjutsa?
Tyvärr, jag hade druckit ett glas vin. Syster likaså.
Mådde han inte bra?
Nej...jag vill hem. Mår inge bra. Jag har bara druckit en halv öl.

(Han är väldigt ansvarsfull så. Kan ta bara en öl eller avstå fastän kompisarna dricker. Åker alltid hem när han druckit för mycket eller när han inte mår bra, oavset om det är tidigt eller sent på kvällen.)

Så berättade han att hans kompis hade dött i natt. Bara några och de 20. Oväntat. tragiskt. Och så förbannat onödigt!

En ung kille på glid, som försökte räta upp livet igen. Men som fick "hjälp" av en "kompis", hjälp i form av tabletter.
Och p ga sitt dåliga psyke hade han redan utskrivna tabletter. (Varför skriver läkare ut sömntabletter till en kille med drogrelaterade problem, kan man stilla undra?!)
Igår kväll hade han tagit dem, samt "hjälpen". I syfte att lugna ned sig och att få sova.

I natt blev han hittad av en tjejkompis. Död. Nerspydd. Förgiftad. En trolig överdos, av misstag.

Det var ingen kompis som brorsan umgick med nu. Han bröt med dem för ca 3 år sedan. För att inte själv hamna på glid. Men de kände varandra sen 2a klass, träffades på fester och ute. Och det gänget hade accepterat att brorsan hade andra kompisar nu och gjorde andra saker - satsade på skolan bl a. 
Men de ställde fortfarande upp för varandra, träffades då och då, hördes av. Grabben har varit hemma hos oss ett otal gånger, både i med och motgång.
Och så plötsligt är han bara död. En så onödig död. Av misstag. Livet tar verkligen udda vägar ibland, man kan undra över meningen?!
Grabben ville börja om, ta sig ur och komma i ordning. På väg att flytta hem till sin pappa igen, som hjälp. Göra nått av sitt liv.
Sen finns det de som inte vill göra nått av sitt liv, bara en massa skit. För sig och för andra. Ren belastning. De kan fan leva i en evighet!