franettfonster

Den här kvällen känns lika märklig varje gång jag upplever den.
Undrar om det bara är jag eller är det så här för alla kvinnor som fått barn?
Och det är inte bara denna. Även inför den andra dotterns födelsedag så känns det så här.

Att man återupplever olika känslor och förnimmelser i kroppen vid olika tidpunkter. Jag tänker inte på det hela tiden. Men då och då..vissa klockslag.
Jag tycker att det är lika märkligt varje gång. Att jag har lyckats åstadkommit det här. Att jag tog mig genom det. Det var fruktansvärt och jobbigt och nattsvart under tiden.  En urhäftig grej, världens ego-kick - så här 9 år senare  ;) 

05.44 imorgon bitti, för 9 år sedan, födde jag min förstfödda.

9 år...jisses! Hur hände det här?

Ibland känner jag mig absolut inte vuxen. Inte för fem öre. Knappt tonåring, än mindre morsa åt en förpubertal unge.

Och själv är jag precis i mina bästa år ;)