Kvinnlig fåfänga är en blodig historia.

Behövde rensa upp i huvet.
Och det är ofta väldigt lugnt på gymmet vid lunch. Några av spec idrotterna brukar dyka upp då och då, men annars endast nån enstakla.

Slängde ihop lite grejer.
Drog på mig utstyrseln, dagen till ära trekvartsbrallor, satte igång. Uppvärmning på crosstrainern och sen rygg, axlar och bröst.
Sätter mig i ryggmaskinen, då man måste ha benen utsträkta framför sig, till full beskådning för alla.

Självklart kliver det ner ett ögongodis. Och naturligtvis ska han ha maskinen bredvid mig.
hade inte gjort nått ALLA dagar utom denna....
Upptäck´te sekunderna innan han kom...att jag glömt raka benen.
Suck. Fåfängan slog ju till som ett smäck
Kände mig som värsta lurvas och nästan såg hur hårstråna växte som svarta, tjocka tagelhår från benen.

Naturligtvis var det prio på att åtgärda detta. I duschen blev det rakning. Jag har en hyvel alltid liggandes i träningsväskan. Denna kom väl till pass!
(Som om nån skulle få se mina ben nån annan gång idag?!) Lika bra att smida medan jrnet är varmt.
Satte igång. Och AJ SOM FAN vad jag skar mig på ankeln. Som alltid.
Fåfänga är en blodig, svidande historia. Nu är de rakade. Och såå tjusiga (?!) under mina brallor.
Men vaxa då kanske någon tänker... Men njet. Varför ge flera hundra för att någon annan ska få utföra en smärtsam åtgärd, när jag enkelt (nu bortser vi från det traditionella blodbadet!) kan fixa det själv.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0