Stockholm Marathon 2010
...fast i något mindre skala, beskådades och avnjötas idag! :D Mini Marathon 2010
Min äldsta tjej har dille på friidrott! Haft sen hon gick i blöjor.
Hon är inte så snabb, men seg. Älskar att springa. Så längre distanser och så längdhopp (idolen är ju Carolina Kluft!)
Förra året tävlade hon också i Mini Marathon. Distansen var då 1040 m. I år fick hon gå upp en klass så distansen blev 2140 m.
Hon tyckte först att dte lät långt. Men när jag berättade att det är sträckan hon springer när vi går Tipsbingon, då var det lätt som en plätt.
Tyvärr har hon varit sjuk hela veckan. Osäkert alls om vi skulle åka. Men, men...pigg igår lördag. Så halv åtta i morse hämtade jag upp henne. Uppladdning med en McFlurry Dajm. Själva tog vi en Latte. Kära mamma var också med. Den ständiga supportern :)
Ställde bilen i Bålsta och så Pendeln in. Det är ju så himmelens smidigt! Slippa stadstrafiken!
Östermalms IP var det som var målet med resandet. Där fanns det aktiviteter och festligheter för deltagarna.
(Jag undrade lika i år, som förra året...är konstgräset verkligen så här tåligt? Det är grymt skönt att gå omkring på iallafall. Mjukt, dämpande och behagligt)
Bland annat ett hopptorn. Mycket populärt och kön ringlade sig lång.
A kom också till Stadion. Det uppskattades av W! Och hade med sig sin P.
I år hade jag mer tid på mig. Hon hade mer rutin, så jag kunde gå när gruppen släpptes in på startområdet. Då är det förnjudet område för föräldrarna. Så det fanns tid att hitta sittplatser, köpa Vinnar-rosor (de stackars rosförsäljarna, de hade alla olika priser. Så när jag skulle handla frågade jag killen...Vad tar du då? Och efter viss tvekan sa han En tjuga. När vi gick mot Stadion 90 min tidgare va priset tre Tjugor! Och den stackars tjejen inne på staden envisades med att ropa Rosor 40 kronor), tänka att något hade hänt, förbereda kameran och så till slut få heja fram min superidrottare! Och denna gång lyckades jag få med henne på film vid målgången. Förra året missade jag det...he he he..
Och så stannade hon vid mötesplats Blå...slapp vi leta efter ett barn bland några tusen i år.
Picknick i solen fick avsluta det hela.
Loppet hade gått bra. Sprungit hela vägen. Druckit vatten vid Vätskekontrollerna. Och tyckte att det gått jättebra. Ingen känning av astman.
Jag var stolt så jag kunnat spricka! En liten föraning om att det fanns en och annan till som måhända kände likadant avhöll mig från att ropa ut vilken fantastisk unge jag har!
Tyvärr va inte lillsyrran med på aktiviteten. Lekkompisar lockade mer än att gå upp i ottan, resväg och att se syrran tävla. Nå ja...hon hade en härlig dag med kompisar i stället :)
Resultatet från Ws första långdistans tävling lyder:
Plats 172/276 Tid 15.33
Min äldsta tjej har dille på friidrott! Haft sen hon gick i blöjor.
Hon är inte så snabb, men seg. Älskar att springa. Så längre distanser och så längdhopp (idolen är ju Carolina Kluft!)
Förra året tävlade hon också i Mini Marathon. Distansen var då 1040 m. I år fick hon gå upp en klass så distansen blev 2140 m.
Hon tyckte först att dte lät långt. Men när jag berättade att det är sträckan hon springer när vi går Tipsbingon, då var det lätt som en plätt.
Tyvärr har hon varit sjuk hela veckan. Osäkert alls om vi skulle åka. Men, men...pigg igår lördag. Så halv åtta i morse hämtade jag upp henne. Uppladdning med en McFlurry Dajm. Själva tog vi en Latte. Kära mamma var också med. Den ständiga supportern :)
Ställde bilen i Bålsta och så Pendeln in. Det är ju så himmelens smidigt! Slippa stadstrafiken!
Östermalms IP var det som var målet med resandet. Där fanns det aktiviteter och festligheter för deltagarna.
(Jag undrade lika i år, som förra året...är konstgräset verkligen så här tåligt? Det är grymt skönt att gå omkring på iallafall. Mjukt, dämpande och behagligt)
Bland annat ett hopptorn. Mycket populärt och kön ringlade sig lång.
A kom också till Stadion. Det uppskattades av W! Och hade med sig sin P.
I år hade jag mer tid på mig. Hon hade mer rutin, så jag kunde gå när gruppen släpptes in på startområdet. Då är det förnjudet område för föräldrarna. Så det fanns tid att hitta sittplatser, köpa Vinnar-rosor (de stackars rosförsäljarna, de hade alla olika priser. Så när jag skulle handla frågade jag killen...Vad tar du då? Och efter viss tvekan sa han En tjuga. När vi gick mot Stadion 90 min tidgare va priset tre Tjugor! Och den stackars tjejen inne på staden envisades med att ropa Rosor 40 kronor), tänka att något hade hänt, förbereda kameran och så till slut få heja fram min superidrottare! Och denna gång lyckades jag få med henne på film vid målgången. Förra året missade jag det...he he he..
Och så stannade hon vid mötesplats Blå...slapp vi leta efter ett barn bland några tusen i år.
Picknick i solen fick avsluta det hela.
Loppet hade gått bra. Sprungit hela vägen. Druckit vatten vid Vätskekontrollerna. Och tyckte att det gått jättebra. Ingen känning av astman.
Jag var stolt så jag kunnat spricka! En liten föraning om att det fanns en och annan till som måhända kände likadant avhöll mig från att ropa ut vilken fantastisk unge jag har!
Tyvärr va inte lillsyrran med på aktiviteten. Lekkompisar lockade mer än att gå upp i ottan, resväg och att se syrran tävla. Nå ja...hon hade en härlig dag med kompisar i stället :)
Resultatet från Ws första långdistans tävling lyder:
Plats 172/276 Tid 15.33
Kommentarer
Trackback
