franettfonster

Har skickat in min tenta nu. Den jag har eftersläpande. Den svåra som jag inte har haft (har) fullt koll på. Tack A för att jag fick ta del av din :)

Det får bära eller brista, jag kommer inte längre med den. Hemmablind eller insnöad -kalla det vad ni vill. Håll gärna en tumme om att den blir godkänd, annars blir det knepigt att få fortsätta i vår.
Så här roligt är det jag läser om:

Examinationsuppgift 2
Vetenskaplig teori och metod, 7,5 hp
Uppsala universitet
NN
Examinator: Kristina Ahlberg

Valet av avhandling inför examinationsavgiften blev ”Vad är pedagogiskt ledarskap?” (Lorenzatti, 2008) samt artikeln ”Kvalitetsarbete utifrån ett lärandeperspektiv av Hans-Åke Scherp (2004)och ”Problembaserad skolutveckling PBS En process med fokus på vardagsverksamheten” (Andersson, 2006). Jag började med att läsa Lorenzattis avhandling och fortsatte därefter med att läsa hennes referenser. Då kom jag vidare in på Scherp och fann sen ett arbete kring hans PBS-projekt, av Ewa Andersson.  

Anledningen till att jag valde att titta lite närmare på dessa är därför att ett framgångsrikt kvalitetsarbete i skolan kräver att arbetslag och skolledare har samma mål med verksamheten. Detta innebär inte att det har något gemensamt med de föreställningar man har på central nivå, utan dessa har visat sig ha föga betydelse när lärare och skolledare beskriver betydelsefulla faktorer för utvecklingsprocesser. Skolutveckling för dem handlar om att främst hitta lösningar i vardagssituationen, inte att transformera mål till olika handlingsplaner vilka senare ska utvärderas. (Andersson, 2006, s. 4) Vidare skriver Andersson att uppdraget man har att arbeta utifrån är att skapa förutsättningar för barns och ungdomars lärande och utveckling. Ett sätt att hantera ovanstående föreställning, vilket kan anses som en problematisk utgångspunkt i verksamheten, är att kontinuerligt arbeta med förståelsefördjupande samtal om uppdragets innebörd. Detta för att öka värdegemenskapen och öppna upp för en möjlighet att lära av varandras kunskap och erfarenhet (2006, s. 35).

Efter att ha läst texterna har jag sedan använt mig av dem för att analysera kurslitteraturen. Kunskapensformer: Vetenskapsteori och forskningsmetod (2009), av Britt-Marie Sohlberg och Peter Solhberg, är den enda av litteraturen som jag inte anser att jag har haft användning av vid analysen.

Ewa Andersson (Problembaserad skolutveckling PBS En process med fokus på vardagsverksamheten, 2006) kategoriserar inte in sin studie i kvantitativ eller kvalitativ. I metoddelen, vilken hon kallar ”datainsamlingsmetoden”, går hon igenom hur hon samlat i sin data och hur bearbetningen av denna har gått tillväga. Andersson har använt sig av enkäter, för att samla in data, vilka hon sedan har kompletterat med observationer. Hon nämner inte varför hon valde just enkäter som metod. Mitt antagande av val av metod är bland annat att enkäter sparar in tid, det är lägre kostnader per respondent, man kan göra undersökningen på ett större urval än vid intervjuundersökningar och i ett större geografiskt område, det ger också respondenten en möjlighet att besvara frågorna i lugn och ro samt att frågeformuleringarna är standardiserade, vilket kan ge ett mer lätt tolkat resultat. (Eljertsson, 1996, s. 10f) Nackdelarna är att det kan bli ett större bortfall än vid intervjuundersökningar, Andersson nämner i sin studie att svarsfrekvensen endast blev 43% av olika orsaker (2006, s. 18), en annan nackdel är att ett frågeformulär inte kan innehålla så många frågor och respondenten kan inte heller ställa fördjupande frågor kring det han/hon inte förstår. En annan nackdel som jag ser det är att respondentens identitet inte kan styrkas vid en enkät och att intervjuundersökningen ger möjlighet till mer komplicerade frågor samt följdfrågor (Eljertsson, 1996, s. 11f). Hon har en posivistisk epistemologi på det sätt att hon är mer en extern observatör, resultatet av hennes enkätundersökning blir den samma oavsett vem observatören är (Björklund, 2003, s. 65).

Sammanfattningen av resultatet har Andersson sedan redovisat i tabeller. Detta säger mig att hennes studie är kvantitativ. Detta baserar jag på Åsberg (2006, s. 273) beskrivning av data och där han gör indelningen av hårddata-mjukdata, numerisk (siffror) och icke-numerisk (ord) data ”eller, om det nu ska vara nödvändigt, kvalitativa och kvantitativa data.”

Lorenzatti (Vad är pedagogiskt ledarskap?, 2008) inleder metoddelen (s. 20) med att berätta om hur hon gått tillväga med att samla in material till sin studie, vilken hon påpekar är kvalitativ.

Här menar Rodney Åsberg (2006, s. 277) att det inte finns några kvalitativa metoder, utan att det är den data man får fram och vad den ska användas till som avgör om det är kvantitativt eller kvalitativt. Detta gäller alla forskares sätt att se på och handla i världen, menar han vidare och säger ”Det finns skilda ontologiska och epistemologiska a priori-antaganden som svarar mot frågan vad för slags värld (ontolgi) man söker vad slags kunskap om (epistemologi), men de kan enligt min mening inte på något meningsfullt sätt knytas till eller kategoriseringen kvantitativ-kvalitativ.” (s. 278)

Lorenzatti  har använt sig av intervjuer, vilka har gjorts med föreställningskartor. Hon förklarar metoden ”föreställningskartor” som ett sätt att kartlägga en persons förståelse för ett fenomen. Hon ser här att hon fått en möjlighet att fördjupa sig och kunnat hitta mönster i de intervjuades tankar. Jag tycker mig se en icke- positivistisk epistemologi (Björklund, 2003) i hennes sätt att beskriva sitt förhållningssätt inför metoden.

Descombe (2009, s. 250) skriver att jagets roll är viktig vid kvalitativ forskning och att det är viktigt att författaren får möjlighet att undersöka huruvida hans eller hennes personliga erfarenheter och värderingar spelar in. Läsaren får då också en möjlighet att ha det i åtanke när man gör en bedömning i rimligheten av det författaren gör anspråk på. Detta förtydligar också Lorenzatti  när hon skriver i sin metoddel om sitt förhållningssätt och hur det präglas ”av ett synsätt där dialogen och ömsesidigheten var centrala men där jag som forskare styrde samtalet mot det som jag ville få ökad kunskap om” (2008, s. 23)

Stensmo (2002, s. 23) nämner att det inom skolan och lärarutbildningen har talats mycket om att klyftorna mellan teori och praktik måste överbryggas. Den praktiska vardagen i skolan och forskningens teorier uppfattas av många som skilda världar, samt att de inte har något utbyte av varandra. Denna klyfta överbryggas av Hans-Åke Scherp och hans forskning kring Problembaserad skolutveckling, där han jobbar aktivt med att hitta metoder som för ner teorin på en praktiskt användbar nivå i skolan. Scherp (Kvalitetsarbete utifrån ett lärandeperspektiv, 2004) menar i sin forskning att ”för att kvalitetsarbetet ska leda till utveckling behöver det sättas in i en utvecklingsprocess på skolan. Förståelsen av skolutvecklingsprocessen får därmed stor betydelse för utformningen av kvalitetsarbetet.” (s. 5)

Han säger vidare att ”för att förändringar ska bli bestående behöver de kunna införlivas i den helhet som utgörs av den syn på lärande, kunskap och undervisning som råder på skolan dvs. stämma överens med de egna erfarenhetsbaserade lärdomarna om hur man på bästa sätt bidrar till elevers lärande och utveckling.” (ss. 5-6) 

Litteraturförteckning

Andersson, E. (2006). Problembaserad skolutveckling PBS En process med fokus på vardagsverksamheten. Umeå: Lärarutbildnineng, Institutionen för svenska och samhällsvetenskapliga ämnen, Umeå universitet.

Björklund, M. &. (2003). Seminarieboken - att skriva, presentera och opponera. Lund: Studentlitteratur AB.

Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur AB.

Eljertsson, G. (1996). Enkäten i praktiken. En handbok i enkätmetodik. Lund: Studentlitteratur.

Lorenzatti, S. S. (2008). Vad är pedagogiskt ledarskap? Göteborg: Göteborgs uiversitet.

Scherp, H. Å. (2004). Kvalitetsarbete utifrån ett lärandeperspektiv. Karlstad: Universitetstryckeriet i Karlstad.

Stensmo, C. (2002). Vetenskapsteori och metod för lärar - en introduktion. Uppsala: Kunskapsföreaget i Uppsala AB.

Åsberg, R. (2006). Det finns inga kvalitativa metoder - och inga kvantitativa heller för den delen. i Pedagogisk forskning i Sverige (ss. 270-292).