franettfonster

Lärde mig matlagning den hårda vägen idag. Isch...

Såg fram emot att grilla lax. Premiärgrillningen.
Då kommer dottern plötsligt på  hur fantastiskt gott det vore med kalops. Jaha...så klart inga bitar i frysen. Däremot en stor stek. Och den tillagar man hur?
Ringde min ena mat-hotline (mamma). Hur göra?
Hon förklarade.
Jag gjorde.
Min grytstekspremiär! The very first time.
Jag har typ värsta braiga gjutjärnsgrytan (Husqvarna-orginal) OCH stektermometer. Och det var ju tur för i dag kom de till användning.

Sagt och gjort. Mäkta imponerad jag var över mitt eget tilltag. (Svårt imponera på kidsen för inför dem är jag ju bäst på allt! ;)  )

Allt gick sååå bra. Tills jag kom på att jag ille ha tjockare sås. Skulle bara lite snabbt fixa det. (Varför inte nöja sig med den tjocklek som var??) Lite tankspritt så slevar jag upp skysåsen, i med idealmjöl och på med locket på shakern. Och så skakade jag.
Lyckligtvis åt "rätt" håll!

Det räddade köket från omtapetsering  :S

Vet ni hur stor spridningseffekten blir av 150 ml vätska? Det vet jag!

Tog ett kort på förödelsen.  *suckar*

Köket blev ju väldigt välstädat iallafall :S
Och alla köksverktyg jag har hängande i krokar på väggen. Och tekokaren. Och luckorna. Och lådorna. Och lampan. Och bänken. Och spisen. Och väggarna. Och övriga grejer som naturligtvis stod i närheten just då.

Grytstekshelvetet ("kalops i hel bit" om man frågar mina barn) blev jäkligt god iallafall. Så det var ju värt det!

Mästerkock blir jag aldrig, snarare Mästertanklös!
Och var är alla människor när man vill ha någon att skrika på?!