franettfonster

Det här med dejting är ju svårt alltså.
Iallafall för mig.
jag har inte talang för det! Skulle behöva en coach eller nått.

Vet inte orsaken. Som nu den senaste. Hur trevlig som helst. Intellektuell, framgångsrik, sansad, trevlig, vältränad, sportig.... Diffust vad "felet" är.
Alltså jag letar inte fel, naturligtvis inte. Men jag kommer på mig själv med att fundera på när det ska "klicka", alltså uppstå nått attraktionsliknande. Från min sida.
Att han är intresserad märker jag.
Det var han som tog kontakt från början och även han som bad om mitt telefonnummer och ville ses.

Jaha...bjuden på mat hos honom. Han vill bjuda på vin, jag tackar nej.
Vi flyttar från köket till soffan. Pratar på lättsamt.
Jag är ju bara så blind och märker inte när jag trampar ner i klaveret förrän efteråt, alltid...när ska jag lära mig?!
Vinet - första missen. (Men jag hade bilen med)

Han vill bjuda på nått, så efter att han frågat några gånger så säger jag en kopp te. Han grejar i köket. Och ropar om tesort, jag svarar. Han hör inte så han ber mig komma till köket. Jag står där i godan ro och kollar på tesorterna, när han säger: Hur kommer det sig att du står här i mitt kök?
Jag lite fundersam vänder mig om och säger: Du bad mig ju komma ut och välja te.
Och precis när jag säger det ser jag att han fånstirrar på mig, med ett fåraktigt leende. Jaha...han menade nått sånt där "gull-gull". 
Pinsam stämning. Jag räddar den lite genom att välja tesort.
Teet - andra missen. (Va fan...jag svarade det han frågade om, hur ska jag veta?!)

Sitter i soffan och kollar på Roast. Då han sträcker ut handen. Fattar inte först, sen förstår jag att han vill hålla handen. Ja ja...kan han väl få. Han stryker med tummen på min handlov (ovansidan?!) och säger plötsligt: Vilka ådriga händer du har!
Jag rycker åt mig handen och snäser: Då ska du se mina fötter!
Hmm...kasnke inte behövde snäsa till åt honom.
Handen - tredje missen.

Det går ju bra det här!

Hur avrundar man när man inte har nått uppenbart att skylla på.
En gång så skyllde jag på att min dotter fick ett allergianfall ;)
Barnlös vecka -så det funkade inte!
Till slut var klockan massor och jag skulle upp tidigt, så det blev liksom naturligt.
Och då kommer det: Vill du låna min säng?
Och smidiga jag svarar: Nä, det blir ju så krångligt i morgonbitti och jag måste gå upp mycket tidigare. Jag vill sova.
Och jag hinner liksom inte få tyst på mig själv!
Ehh..jaha, säger han bara.
Så han får en kram som tröst när jag går.
Sova över- fjärde tabben.

Vid lunchtid dagen efter så kommer det ett sms. Och han kallar mig för "Fröken ...!"
Varför det? Känner mig som en elev!

Kan det bero på att han är van vid undervisning, eller för att han är van att styra och ställa med ett lag? Inte vet jag, men konstigt känns det.
Och det är inte det enda smset han gör så.

Sen blir jag sjuk, får magkatarr och huvudvärk. Mindre mysigt mår jag.
Då frågar han om han får komma över.
Nä...är ju sjuk.
Förkylning är en sak, men ont i magen och huvudvärk...då finns inte ork att vara trevlig :S

Så hur går det nu med detta?
Ja....vi hörs via sms.
Jag tror inte han gillar min humor. ;)

Och jag vet inte...han har barn dessutom. Och vi har inte riktigt samma syn på hur man skapar grundläggande värderingar och vanor.
Exempelvis mat, rörelse och hälsa... Jag tycker att man ska ha hälsosamma vanor från början. Bra kost. Idrotta. Och godis och annat gott ska vara restriktivt, en dag i veckan.
Fast han är framgångsrik inom sin idrott, tränar och leder, så hade han helt andra tankar om sånt än jag. "Äsch gör ju inget när de är små. Spelar roll. Man äter när man vill och är sugen."
Njae...inte hos mig.

Letar jag fel nu?
Eller jämför jag?

Fan vet...
Syrran frågade om jag inte kände litet, litet, litet pirr..
Har känt efter. Icke.
A undrade om jag inte kunde försöka hitta nån attraktion. Sex kan ju vara trevligt liksom.
Njae...en bra kill-kompis skulle han kunna bli.

Jag kanske avfärdar honom för snabbt. Får ta en fika typ.

+ vältränad
+ sportig
+ intellektuell
+ framgångsrik
+ ekonomisk
+ trevlig
+ ser bra ut

- ....vet inte...kompis-typen...
- inte sexig...alltså inte osexig, heller inte sexig..han är ingen jag skulle hångla med, fattar du då?
- ofokuserad
- bárn   (ja, jag vet att JAG inte borde klaga på det. kan funka, men det är ingen fördel. )
- jag har ingen lust att ha sex med honom.
- "för snäll"

I´m weird!