franettfonster

Mumsade gott och hade en skön kväll i soffan...tills vännen med sällskap ringde. Gick ner till lokala puben där de var mycket överförfriskade!
Hade tidigare under kvällen kört dem på julbord. Fick låna vännens pojkväns Audi. Jisses, vilken bil!
Det var kärlek och passion direkt. Vi fann varandra kan man säga ;)
Men det var en parentes...

Iallafall...där berättade vännen att hon misstänkte att killen, Å, gjort nått med nån tjej. Men skulle ta det imrogon (läs:idag). Jag trodde inte det. Men en klappkanon tjej är inte lätt att diskutera med, så jag höll med. Enklast!
varför ska denna misstänksamhet infinna sig överallt? Varför ta upp frågan till diskussion jämt? Löjligt! Och jobbigt! Och de diskuterar verkligen ämnet ständigt! Hur intressant är det att veta hur många och vilka ens partner har haft sex med?!

Så står vi då vid baren och hänger, han bjuder på en öl. Och så berättar han, upplysande: att E sagt "Bara det inte händer som förut med dig och Molle, som med mitt ex. Att ni har sex." H hade pratat med E om detta och trodde också så, dessutom hade det ju gått en massa rykten om det. Rykte=sanning...enligt H.
jag suckade mest! Och sa att jag vet att folk tror en massa, vilket är trist. Vi spelar lite på det ibland också, för att retas. MEN...det har vi inte. KOmmer inte ha heller. K och jag är bara väldigt bra vänner.

Å tyckte väl att det är kanon om ens pojk-/flickvän är bra kompis med ens vänner. Typ ta en fika, snacka med fast inte den andra är med. Men E trodde att det kan leda till sex. Han hävdade motsattsen.

Jag höll med. Vänner har inte med kön att göra, utan person. Det är ju ingen lag att man måste ligga med en person bara för att den är av motsatt kön! Man kan ju faktiskt ha kul när man umgås, utan sex.

Och så berättade han att H även pratat om att jag haft sex med dennes pojkvän. Löjligt! Men det pratet vet jag ju också om. Lika tröttsamt det. Vi är ju bara kompisar.
(Och H är väl inte rätt person att kasta sten i glashus?!) Men det uteslöt jag och sa att jag gissar att hon har ett trist liv, som hon tröttnat på, inte kan ta sig ur det och jag har blivit syndabocken för det. Enklare skylla ett dåligt förhållande på någon annan, slipper man själv ta ansvar!

Varför känner sig tjejer hotade av dig? undrade han.
Bra fråga...ge mig gärna svaret! Och så sa jag vad jag trodde svaret var.

Gick vidare ut i dansvimmlet. När nu en pingla som jag är ute och ser sig omkring kan man ju likabra visa upp sig ordentligt!
Och så blev det, lite mer än tänkt.
Mitt sällskap gjorde sig synliga på dansgolvet....om jag säger så.
Träffade på en kille som jag så väl känner igen. Snygg är han. Trevlig. Vi brukar heja och prata när vi ses. Och så infinner sig den charmiga delen av min person...jag hade fan glömt vad han heter. Pinsamt, men klarade mig  ;)  

Snackar med "min charmör", G,...som alltid lika mycket komplimanger att ösa och lika svårt att hålla händerna i styr. Det är ju mest ett litet spel - kul och lagom flörtigt. Mer än så kommer inte att hända, det vet vi båda...gissar att det är därför vi flörtar. Han är både snygg, sportig och trevlig...men njae...det liksom klickar inte "på det viset" mer än så här. Han får mig på ett riktigt gott humör, sådär så jag inte kan sluta le.

Fortsätter till ett traditionellt matställe här i stan, med anor. Sällskapet består nu av mig, E, Å, G, J och N. Småpratandes bestämmer sig J, G och jag att dela en kebabtallrik. Mums vad gott det var! Jag var riktigt hungrig. Vi sitter kvar tills de verkligen ber oss gå, om vi inte vill städa åt dem. Så vi vandrar iväg. N avviker, bor på andra sidan stan. J borde avvika, men gör oss sällskap. E och Å promenadhånglar tills vi vinkar av dem. "Rent a room!"
Det är nu det patetiska börjar...
Jag säger hej då till grabbarna. G undrar med en blink om jag inte ska ha efterfest. Nix, inte denna gång... Och så börjar han pratat med nån som dyker upp. Då säger J: Får jag följa dig på vägen?
Visst....men det blir inget annat än att följa på vägen. Du får inte följa med upp. (A nu kommer du att undra varför jag inte tog upp honom och hade sex. Men jag säger som jag sa i somras- du förstår när du vet vem det är;) )
Och så...framme vid dörren så säger jag: Jaha, då är det godnatt då. Tack för sällskapet. Och ger grabben en kram. 
Då kysser han mig på halsen och händern a börjar vandra (inte det enklaste, för jag hade skidjackan på mig..he he he..) Jag drar mig bort, skakar på huvuet. Nej, jag sa ju att det inte skulle bli nått annat.
Kan vi inte kyssas lite då? Och försöker igen...
*suck* följt av en *djupare suck*
Hur svårt ska det vara? Varför tro att jag INTE mernar vad jag säger? Patetiskt!
Killen...du känner mig rätt kass! Jag menar alltid vad jag säger. Ändrar mig gör jag bara för ytterst få!

Bestämde mig för att detta var en kul och lyckad kväll, somnade gott på ett strålande humör!