franettfonster

Duggregn, vindstilla, musik i öronen, rastlös i kroppen, skymning...
Helt allena!
Eye of a tiger (vad de nu  heter som spelar den?!) i öronen som sällskap...
Kan ju berätta att det inte var många ute i spåret denna lördagseftermiddag. Mötte en person, i regnrock och gummistövlar.

Blev en skön joggingrunda i skogen. Lite läskigt! Skymningsljus och väta...kan ge en hel del konstiga skuggor och ljud.

Nånstans mitt på spåret så tänkte jag...om jag möter en björn nu- vad gör jag då?
Finns det ens björnar här? Troligen inte.
Sen tänkte jag att varg då....vill de äta upp en ensam joggare - troligtvis inte.
De finns iallafall i trakterna.
Och så funderade jag på om det kunde ligga nån våldtäktsman efter spåret. Aning osannolikt...fel väderlek för det gissar jag.
Och precis då...i ett krön...möter jag en lång bredaxlad man, iklädd regnrock och gummistövlar. Han kom med raska steg.
Jag fantiserade om att han hade lämnat nått lik nånstans...och så ökade jag på stegen lite.... Alltså underligare saker har ju hänt.
Kändes skönt när lamporna tändes och det gick utför....enklare höja farten då!

Kände mig lite småfånig där i halvmörkret, totalt ensam och med Bruce Springsteen i öronen, som sällskap. Tömde huvudet på tankar och njöt av den sista kilometern!
Mycket skönare än så här blir det liksom inte :)