Märkligt...

Hur kan det komma sig att man kan bli så trött av att mestadels bara lyssna? Av att enbart aktivera öronen. (Resten av kroppen gick i dvala!)
Det gick inte till slut att samla tankarna!
Och hur kan någon prata så engagerat om detta i så många timmar?

Utan viss självdisciplin och hyffs (bidragande orsak att chefen var med kanske...i ett litet rum och jag var en av huvudpersonerna!) hade jag stängt mina gröna och slumrat. DET hade blivit pinsamt...men jag kan med handen på hjärtat ärligt erkänna att jag i tankarna pysslade med helt andra och MYCKEt mer givande saker - allt för att hålla mig vaken och alert.

Först en timmes samtal med chefen - hade en öppen dialog om tankar, funderingar och framtiden. Och sen dessa timmar (3,5 för att vara exakt!) av att enbart lyssna. Det var en prövning!

Men nu...nu är det helg!
Sköna, underbara helg!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0